apreciouspearl

Det var ingen vanlig dag för det var Michaelas födelsedag (den 23.)
Hon och jag kommer från samma ort från allra första början men lärde känna varandra först när vi hamnade i samma klass i uppsala. Man skulle kunna säga att vi klickade direkt, och ja, hon var något jag behövde. Hon är lite av en latmask, men när den här tjejen är busig, då ska gudarna veta att hon är busig! Hon kan liksom trigga igång vem som helst, speciellt mig. Tillsammans kan vi blir 4 år igen. Vi är även dom som under tre års tid har gjort uppsalas sommarkvällar osäkra.  Men enough of me. Michaela kan också göra det hela lite knasigt ibland även om hon inte tänker på det som när man frågar om hon ska åka hem i helgen och vår svar NÄÖÖ! Med den mest kontiga grimars man kan tänka sig. Ooooookej! Aja, internt kanske men satan så kul. För nästan precis ett år sedan levde vi loppan med underbara människor i uppsala och hokus pokus var Michaela inte singel längre. Jag är inte säker på att jag hängde med i svängarna där. Och killmagnet? Ja det kan man säga,  jag säger inget mer än så! Sen föredrar hon att kallas Keela också, men ovanan med att kalla henne Mickan har kommit upp tack vare Jonas. Men jag ska verkligen försöka att inte säga det för din skull. Heter man Michaela kan man också lyckas med sånt som man bara lyckas med om man heter Michaela. Tippa ett glas med saft över en strömbrytare, ramla lite hur som helst när som helst, få 132 blåmärken av att nudda ett bord typ och när man frågar henne hur hon lyckades så svarar hon alltid; Jag veeeet inte! och ledsen blick med en aning leende. Vet inte mer vad jag säga om Michaela - måste upplevas typ!
<3