apreciouspearl

Jag är som en jäkla berg-o-dal-bana, inte i mitt humör. Utan mina känslor. Någonstans är jag så otroligt förvirrad, och jag vet varken in eller ut. Jag vet inte vad jag ska känna och inte. Jag vet inte vad som är rätt och inte vad som är fel. Jag vet inte vad jag ska göra och inte. Jag skulle kunna hålla på i evigheter. Samtidigt som det jag verkligen vet är vad som gör mig riktigt ledsen och det som gör mig riktigt glad, det kan jag sätta fingret på lättare än någonsin.
Någonstans så förstår jag inte hur jag hamnar i dessa sitationer, jag sätter mig själv i dom, det skulle väl dom flesta säga. Kanske de. Men jag vet inte om det är situationer det gäller heller. Jag tror det är känslorna det hänger i. Och så länge som det varit såhär, hur ska jag någonsin komma ur det om jag inte vet varken ut eller in?
Hur kan jag inte veta ? Allt är som ett j''vla spel och alla vet hur spelet fungerar utom jag.
Vad är det som gör att det blir såhär? Mina frågor kommer aldrig ta slut, och samtidigt som jag sätter mig själv som idioten så känner jag mig så otroligt jäkla lurad, gång på gång.
Nej jag söker inte de där att folken ska tycka synd om mig, jag vill reda ut det för mig själv, söka svar för jag har dom banne mig inte.

Michaela Nilsson, kom hem snart!
<3